Forskningen bakom Relivos högkvalitativa kollagen

En fördjupad artikel baserad på dokumentation från Seagarden (2016) samt författarens, Dr. Ilka Czech, egen analys.

Inledning

När vi på Relivo utvärderade tillverkare av kollagen ställde vi höga krav. Produkten skulle vara effektiv, säker, hållbar, vetenskapligt underbyggd och komma från en producent med kompromisslös kvalitetskontroll.

Valet föll på Seagarden AS, ett norskt företag som i decennier arbetat med marin bioaktiv nutrition – och som har utvecklat några av de mest effektiva och väldokumenterade kollagenpeptiderna på marknaden.

I den här artikeln förklarar vi varför Seagardens kollagen är ett av de absolut bästa alternativen i världen – och varför det är kärnan i Relivos recept.

Vad är kollagen och varför spelar det roll?

Kollagen är kroppens mest förekommande protein och en vital byggsten i hud, leder, skelett, brosk, senor, blodkärl och tarmväggar.

Det utgör 25–35 % av all kroppens proteinmassa. När vi åldras eller utsätts för stress, inflammation, hård träning eller dålig kost, bryts kollagenet ner snabbare än kroppen kan producera nytt.

Resultatet? Rynkor, stelhet, minskad återhämtning, ökad skaderisk och försämrad maghälsa. Att tillföra hydrolyserat kollagen kan hjälpa kroppen att stimulera nybildning av kollagen där det behövs – men bara om det är av rätt typ och kvalitet.

Seagardens kallvattenkollagen – vad gör det unikt?

Seagarden tillverkar kollagenpeptider från vildfångad kallvattenfisk från Norska havet. Denna typ av kollagen (främst typ I) har:

  • En unik aminosyraprofil med höga halter glycin, prolin och hydroxyprolin – nyckelkomponenter i kroppens egen kollagensyntes
  • Låg molekylvikt (0.3–8 kDa) vilket ökar biotillgängligheten (Sibilla et al., 2015)
  • Enzymatisk hydrolys, vilket innebär att kollagenet brutits ner med naturliga enzymer – inte kemikalier
  • Hög vattenlöslighet och snabb absorption (Iwai et al., 2005)
  • Bättre smak och lukt jämfört med bovint och porcint kollagen
  • Hög etisk och miljömässig hållbarhet – utvinns ur fiskrens, ej från industriell djurhållning

Ursprung från rena, nordliga vatten

Seagardens fiskkollagen härstammar från vildfångad fisk i Nordostatlanten, inom ett område som omfattar Grönlandshavet, Norska havet och Barents hav, inklusive farvatten kring Svalbard, Jan Mayen och Bjørnøya. Det här området, som du ser på kartan, präglas av:

  • Extremt rena och kalla vatten, fria från industriell påverkan
  • Naturligt långsamväxande fiskbestånd som ger ett kollagen med hög densitet och kvalitet
  • Fiske som sker under strikt reglering och spårbarhet, ofta i samarbete med MSC-certifierade fiskerier

Att kollagenet kommer från just dessa arktiska och subarktiska hav är avgörande – det ger inte bara en ren och hållbar råvara, utan också unika bioaktiva egenskaper tack vare kallvattensfiskens speciella aminosyraprofil.

Absorption och biologisk effekt

För att ett oralt kollagentillskott ska ha effekt måste det kunna tas upp av kroppen och nå rätt vävnad. Seagardens kollagen uppfyller detta genom sin låga molekylvikt och höga hydroxyprolinkoncentration. Studier visar att:

  • Kollagenpeptider absorberas genom tarmen, når blodbanan och ackumuleras i vävnader såsom leder, hud och ben (Oesser et al., 1999; Ohara et al., 2007)
  • De stimulerar fibroblaster – kroppens kollagenproducerande celler – att producera mer kollagen (Postlethwaite et al., 1978)
  • De hämmar nedbrytande enzymer som annars bryter ner kroppens kollagen (Zague et al., 2011

Kliniskt bevisade fördelar för huden

Seagardens fiskkollagen har studerats för sin effekt på hudens struktur, fukt och fasthet. Resultaten:

  • Ökad hudfuktighet med 12 % efter 8 veckors dagligt intag (Asserin et al., 2015)
  • Reducerad rynkdjup och ökad hudelasticitet (Proksch et al., 2014)
  • Ökad dermal kollagentäthet och förbättrad kollagenstruktur (Zague et al., 2008)
  • Förebyggande av hudens åldrande genom minskad aktivitet av MMP-2 (enzym som bryter ner kollagen)

Stöd för leder, senor och muskler

Kollagen är huvudkomponenten i kroppens senor, ligament och brosk. Seagardens peptider bidrar till:

  • Stärkt bindväv och minskad skaderisk (Schunck & Oesser, 2013)
  • Ökad muskelmassa och styrka hos äldre i kombination med träning – bättre än andra proteinkällor (Zdzieblik et al., 2015)
  • Förbättrad återhämtning vid fysisk aktivitet

Förbättrad bentäthet och benhälsa

Typ I-kollagen är avgörande för benens struktur och mineralisering. Seagardens fiskkollagen har visat sig:

  • Öka bentäthet och benmineralisering i djurmodeller (Wu et al., 2004)
  • Aktivera kollagenproducerande gener i benceller (Yamada et al., 2013)
  • Förbättra strukturen i benmatrisen genom högre kollagenkvalitet

Även effektivt vid topisk användning

Utöver oral konsumtion kan Seagardens peptider användas i hudvård. De:

  • Binder fukt till huden och skapar en skyddande film (Chai et al., 2010)
  • Förbättrar hudens känsla och struktur
  • Skyddar håret vid blekning och styling (Mintz et al., 1991)

Säkerhet, renhet och hållbarhet

Seagardens kollagen är:

  • GRAS-klassat (Generally Recognized As Safe) av FDA
  • Godkänt av WHO och EU som livsmedelsingrediens
  • Producerat i enlighet med EU:s livsmedelssäkerhetsstandarder
  • Fri från antibiotika, hormoner och sjukdomsöverförande risker från däggdjur
  • Ett resultat av resursoptimering, där fiskrens blir en funktionell hälsoingrediens

Sammanfattning

När vi på Relivo säger att vi valt det bästa kollagenet på marknaden, backar vi det påståendet med vetenskap.

Seagarden kombinerar nordisk renhet med avancerad bioteknologi och hållbar produktion – och deras fiskkollagen är inte bara en ingrediens, utan en aktiv beståndsdel i din dagliga hälsa.

Det är därför vi har valt Seagardens kollagen som en grundpelare i Relivo – för att leverera en verklig, mätbar effekt i allt från hud till leder, ben och muskler.

Referenser

  1. Asserin, J. et al. (2015). Journal of Cosmetic Dermatology, 14(4), 291–301.
  2. Chai, H.J. et al. (2010). Journal of Biomedicine and Biotechnology, Article ID 757301.
  3. Iwai, K. et al. (2005). Journal of Agricultural and Food Chemistry, 53(16), 6531–6536.
  4. Mintz, G.R. et al. (1991). Journal of the Society of Cosmetic Chemists, 42, 35–44.
  5. Ohara, H. et al. (2007). Journal of Agricultural and Food Chemistry, 55(4), 1532–1535.
  6. Oesser, S. et al. (1999). Cell and Tissue Research, 296(3), 395–401.
  7. Postlethwaite, A.E. et al. (1978). Proceedings of the National Academy of Sciences USA, 75(2), 871–875.
  8. Proksch, E. et al. (2014). Skin Pharmacology and Physiology, 27(3), 113–119.
  9. Schunck, M. & Oesser, S. (2013). Journal of the International Society of Sports Nutrition, 10(Suppl 1), P23.
  10. Sibilla, S. et al. (2015). The Open Nutraceutical Journal, 8, 29–42.
  11. Wu, J. et al. (2004). Journal of Bone and Mineral Metabolism, 22(6), 547–553.
  12. Yamada, S. et al. (2013). Dental Materials Journal, 32(1), 88–95.
  13. Zague, V. (2008). Archives of Dermatological Research, 300(9), 479–483.
  14. Zdzieblik, D. et al. (2015). British Journal of Nutrition, 114(8), 1237–1245.

Relaterade artiklar

SE
EN