Är fasta bra för hälsan?

Introduktion

Fasta har länge varit en del av olika kulturer och hälsorutiner, men på senare tid har periodisk fasta fått stort genomslag inom modern forskning. Forskare vid Karolinska Institutet, inklusive professor Kerstin Brismar, har studerat fastans effekter på kroppen och dess koppling till metabolism, hjärnhälsa och långsiktig hälsa. Men hur fungerar fasta egentligen, och vad säger vetenskapen?

Vad är fasta?

Fasta innebär att avstå från mat under en viss tidsperiod, vilket kan variera från några timmar till flera dagar. Det finns olika metoder för fasta, och enligt Kerstin Brismar är det viktigt att skilja på total fasta (utan mat och dryck) och fasta där kaloriintaget reduceras.

Olika typer av fasta

1. Intermittent fasta – Exempelvis 16:8-metoden, där du fastar i 16 timmar och äter under ett 8-timmarsfönster.
2. 5:2-dieten – Två dagar i veckan reduceras kaloriintaget kraftigt, medan du äter normalt övriga fem dagar.
3. Vattenfasta – En mer strikt form där endast vatten intas under 24–72 timmar.
4. Modifierad fasta – En mildare form av fasta där du minskar kaloriintaget utan att sluta äta helt.

Vetenskapligt stöd för fastans hälsofördelar

1. Autofagi och cellförnyelse

Enligt professor Kerstin Brismar är autofagi en av de mest betydelsefulla effekterna av fasta. Autofagi är en process där kroppen bryter ner skadade celler och återanvänder komponenterna, vilket har kopplats till ökad livslängd och minskad risk för åldersrelaterade sjukdomar.

2. Förbättrad metabol hälsa och viktnedgång

Fasta kan förbättra kroppens insulinkänslighet och stabilisera blodsockernivåerna.

Studier har visat att intermittent fasta kan leda till ökad fettförbränning och minska risken för typ 2-diabetes. Kerstin Brismar poängterar att fasta kan minska insulinresistens och därmed minska risken för metabola sjukdomar.

3. Hjärnans hälsa och kognitiv funktion

Under fasta producerar kroppen ketoner, en alternativ energikälla för hjärnan. Enligt forskning vid Karolinska Institutet kan ketoner bidra till bättre mental skärpa och skydda mot neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers.

Kerstin Brismar lyfter fram att BDNF (Brain-Derived Neurotrophic Factor), ett protein som stödjer hjärncellernas tillväxt, ökar vid fasta.

4. Minskad inflammation och oxidativ stress

Kronisk inflammation är en riskfaktor för många sjukdomar. Studier visar att fasta kan minska nivåerna av inflammationsmarkörer som C-reaktivt protein (CRP), vilket är kopplat till hjärt-kärlsjukdom och autoimmuna tillstånd.

‍Kerstin Brismar har själv deltagit i studier som visar att fasta kan ha positiva effekter på inflammatoriska processer.

5. Förbättrad Tarmhälsa

Fasta kan främja en mer hälsosam tarmflora genom att ge matsmältningssystemet en paus. Kerstin Brismar påpekar att en förbättrad tarmflora kan minska risken för inflammation och förbättra näringsupptaget.

Att tänka på innan du börjar fasta

1. Anpassa fastan efter dina behov – Enligt Kerstin Brismar är fasta inte för alla. Det är viktigt att anpassa metoden efter din livsstil och hälsostatus.
2. Håll dig hydrerad – Drick mycket vatten under fasta för att undvika uttorkning.
3. Lyssna på kroppen – Om du upplever yrsel, trötthet eller andra obehagliga symtom bör du avbryta fastan.

Vanliga myter om fasta

• ”Fasta saktar ner ämnesomsättningen” – Forskning visar att kortare fasta-perioder faktiskt kan öka ämnesomsättningen.
• ”Du tappar muskelmassa under fasta” – Studier visar att fasta i kombination med proteinintag och styrketräning kan bevara muskelmassa.
• ”Fasta leder till trötthet och hjärndimma” – Många upplever snarare ökad energi och mental skärpa under fasta.

Sammanfattning

Periodisk fasta är en välstuderad metod med många potentiella hälsofördelar, inklusive förbättrad metabol hälsa, minskad inflammation och bättre hjärnfunktion.Fasta kan ha positiva effekter på cellförnyelse och sjukdomsrisker, men att det är viktigt att hitta en metod som passar den enskilda individen.

Lyssna på podcast från Medicinvetarna för en djupdykning i att fasta.