Det goda och det onda kolesterolet – vad du behöver veta om HDL och LDL

Kolesterol beskrivs ofta i termer av "det goda" och "det onda", som en kamp mellan två motsatta krafter. Denna förenklade bild har fått fäste, inte minst för att vi människor gillar tydliga berättelser där det är lätt att välja sida. Men är det verkligen kolesterolet självt som är skurken i dramat, eller är historien mer komplex än så?

Vad är egentligen kolesterol och varför är det viktigt?

Kolesterol är ett av kroppens mest omtalade ämnen, och det är lika viktigt för vår hälsa som det är missförstått.

I blodet finns två huvudtyper av fetter: kolesterol och triglycerider. Triglycerider fungerar främst som en energikälla, medan kolesterol har en avgörande roll för kroppens struktur och funktion. Det hjälper till att bygga cellmembran, producera viktiga hormoner som östrogen och testosteron samt bidra till syntesen av D-vitamin.

Kort sagt, kolesterol är oumbärligt för vår kropp.

Vår kropp producerar det mesta av sitt kolesterol själv i levern, men vi får också i oss kolesterol via maten. Intressant nog är det ingen kemisk skillnad mellan det kolesterol vi producerar själva och det vi får från kosten.

Skillnaden ligger i hur kolesterolet transporteras i blodet, vilket är där de välkända begreppen "onda" och "goda" kolesterolet, LDL och HDL, kommer in i bilden.

LDL och HDL – vad gör de?

LDL och HDL är inte kolesterol i sig utan lipoproteiner, vilket är partiklar som transporterar kolesterol och andra fetter genom blodet. De fungerar som kroppens leverans- och återvinningssystem för fett:

  • LDL (Low-Density Lipoprotein): Kallas ofta för det "onda" kolesterolet eftersom det transporterar fett och kolesterol från levern till kroppens vävnader. Om det finns för mycket LDL i blodet kan det fastna på kärlväggarna, bilda plack och leda till åderförkalkning (ateroskleros).
  • HDL (High-Density Lipoprotein): Kallas för det "goda" kolesterolet eftersom det fungerar som en "fettdammsugare" som transporterar överflödigt kolesterol tillbaka till levern där det bryts ner eller återanvänds.

Skillnaden mellan LDL och HDL ligger i deras struktur och funktion, inte i själva kolesterolet. Kolesterolet i LDL och HDL är kemiskt identiskt.

Kolesterolets roll i sjukdomar

Det har länge varit känt att höga LDL-nivåer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, men forskningen går djupare än så. Mycket beror på sammansättningen av LDL-partiklarna, det vill säga proportionerna mellan olika fetter och proteiner i partikeln.

Små LDL-partiklar är farligare

Studier visar att små LDL-partiklar är särskilt skadliga eftersom de lättare kan tränga in i kärlväggarna och orsaka inflammation och plackbildning. Det är dessa små partiklar som har kopplats till ökad risk för sjukdomar som:

  • Hjärtinfarkt
  • Stroke
  • Åderförkalkning
  • Alzheimers sjukdom

Trots detta består endast cirka 10 procent av en LDL-partikel av kolesterol. Resten består av andra fetter och proteiner som också påverkar partikelns egenskaper. Detta visar att det inte bara är kolesterolets nivå som spelar roll, utan även dess kvalitet och struktur.

Kan vi mäta "bra" och "dåligt" kolesterol bättre?

Idag mäts kolesterolnivåer vanligtvis genom att analysera totala LDL- och HDL-värden. Men detta ger inte hela bilden. Ett högt LDL-värde kan till exempel vara ofarligt om partiklarna är stora och inte benägna att orsaka skador.

Samtidigt kan låga nivåer av HDL indikera en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, även om LDL-värdet är normalt.

Påverkan av kost och livsstil

En av de vanligaste frågorna kring kolesterol är hur kost och livsstil påverkar nivåerna av LDL och HDL. Här är några insikter:

  • Mättade fetter och transfetter: Dessa tenderar att öka LDL-nivåerna och bör konsumeras med måtta. De finns i exempelvis fettrik animalisk mat och industriellt framställda bakverk.
  • Omättade fetter: Finns i livsmedel som fisk, nötter och avokado och kan hjälpa till att öka HDL-nivåerna, vilket är positivt.
  • Fysisk aktivitet: Regelbunden träning har visat sig kunna höja HDL och sänka LDL, vilket förbättrar balansen mellan de två.
  • Genetik: Vissa människor har en genetisk predisposition för höga kolesterolvärden, oavsett livsstil. Det är därför viktigt att konsultera läkare vid höga värden.

Vad betyder detta för dig?

Om du har fått veta att du har höga kolesterolvärden kan det vara klokt att inte enbart fokusera på siffrorna. Det är dock ofta mer relevant att analysera sammansättningen av LDL och HDL snarare än att stirra sig blind på totala värden.

Ett mycket högt LDL-värde ska tas på allvar, men ett relativt högt värde kan vara ofarligt om partiklarna har en gynnsam struktur.

Slutsats: Kolesterol är både vän och fiende

Kolesterol är en livsviktig byggsten i vår kropp, men dess roll är komplex. LDL och HDL är inte "onda" eller "goda" i sig, utan deras påverkan beror på deras sammansättning och funktion.

Genom att förstå dessa mekanismer kan vi börja gå bortom de förenklade begreppen och fokusera på mer precis diagnostik och behandling.

Med fortsatt forskning och utveckling kan vi förvänta oss bättre metoder för att mäta och hantera kolesterol, vilket i sin tur kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och förbättra folkhälsan på sikt. Tills dess är balans i kost och livsstil de bästa verktygen vi har för att hålla kolesterolet under kontroll.

Relaterade artiklar